you are my everything

igår var en av de värsta dagarna i mitt liv. hassi har varit lite seg de senaste dagarna och igår morse trodde vi oss veta anledningen, förstoppning. stackars kissen skrek något hjärtskärande eftersom han inte kunde få ut något och förmodligen inte ha gjort nr 2 på 1 eller 2 dagar. jag och mamma tog oss upp till vetrinären och där började som helt plötsligt prata om att det kanske var fel på hans njurar eller lever och att det kanske kunde bli så att vi fick ta bort honom, alltså avliva! jag bröt direkt ihop i tårar och grät något förtvivlat när den elaka doktorn klämde på honom och fortsatte prata om diverse sjukdomar. hon visade verkligen igen medkänsla, så håll er borta från djurkliniken på sthlmsgatan här i norrtälje. efter ett blodprov som tycktes ta en evighet så visade det inget fel på njurar eller lever, det blodtrycker var normalt så dom bestämde sig för att försöka fixa förstoppningen medans jag och mamma blev hemskickade. på vägen hem grät jag fortfarande för kunde inte lita på den elaka doktorn och var rädd att nåt skulle hända hassi den stunden vi var borta.

efter ca 1 ½ h så ringde dom hem till oss och sa att vi skulle komma tillbaks. när mamma frågade om allt gått bra så sa dom bara "det kan inte jag svara på". det hjälpte ju inte oss mkt så då bröt jag ihop igen, jag grät så jag skakade och fick världens frossa. ni förstår, min kisse är mitt allt. jag kan inte tänka mig ett liv utan honom. jag älskar honom mer än nånting annat. blotta tanken på att förlora honom får tårarna att svämma över kinderna mina. men iallafall, kom upp till kliniken med hela familjen strax innan stängningsdags och dom tog in oss till ett rum där hassi låg i en bur och vila. han var helt slut. den elaka doktorn sa att han inte alls verkade bra, att han bara hade bajsat lite och att vi antingen kunde ta hem honom och försöka göra honom bra med medeciner och så eller så kunde vi avliva honom, men det var inte 100 % säkert att han var supersjuk eftersom dom inte hittat något fel. inte en chans att vi avlivar vår älskling om det inte är nödvändigt! så vi har honom hemma på "prov" nu, för att se om han blir bättre. idag mår hassi lite bättre, han kan gå på toa och verkar lite piggare. vi hoppas att vi får behålla våran guldklimp ett tag till, jag vet många hjärtan som skulle krossas om hassi försvann. han är väldigt väldigt älskad. jag hoppas hassi hamnar i guiness rekordbok som världens äldsta katt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0